Hoppa till huvudinnehåll
<<< Djurens Rätt

Tävling

Tävlingen ”Vinn en hållbar vegansk matkorg” är avslutad. Tack till alla som deltog! Den lyckliga vinnaren blev Emrik Lundström i Karlskrona. Stort grattis!

39129249_956756231187167_6227154949394923520_n

vinnareha%cc%8allbarmatkorg

Du som inte vann vet väl att du kan få vårt magasin ”Välj vego!” gratis? Beställ det här!

Nyfiken på hur många rätt du hade? Här nedan följer frågorna och de rätta svaren:

1.Hur stora växthusgasutsläpp står produktionen av animaliska livsmedel för

1. 10%

X. 14,5 % (lika mycket som alla bilar båtar och flyg tillsammans)

2. 5%

Rätt svar: X. 14,5 % (lika mycket som alla bilar, båtar och flyg tillsammans).1

Animalieindustrin står alltså för lika mycket växthusgasutsläpp som hela transportsektorn. Det är inte bara koldioxid den bidrar med, utan även lustgas och metan. Kolbindande skog och mark som avverkas för att ge plats åt stora odlingsytor för djurfoder och betesmark och framställningen av konstgödsel till fodergrödorna står för mycket koldioxid. Jordbruksmarken som foder odlas på samt gödsel från industridjuren ger ifrån sig lustgas. Den allvarliga växthusgasen metan som bildas naturligt i matsmältningssystemet hos idisslande växtätare (främst kor) har också stor betydelse.2

Jordens biomassa av däggdjur består till 96% av människor och tamboskap (varav en stor andel är kor) enligt en ny studie. De vilda däggdjuren utgör endast 4 %. Sedan människan blev bofast har vi utrotat 83 % av de vilda däggdjurens och hälften av växternas biomassa. Vi är alltså väldigt många människor på jorden, som föder upp väldigt många tamdjur eftersom vi efterfrågar produkter som kött och mjölk ifrån dem. Det tar upp så mycket mark och andra resurser att vilda arter trängs undan.3 Enligt en annan färsk och mycket omfattande studie skulle en markyta lika stor som USA, Kina och Ryssland tillsammans besparas om ett globalt skifte till en växtbaserad kost skedde, samtidigt som vi skulle kunna försörja jordens befolkning.4

2.Ungefär hur mycket av världens odlade sojabönor blir foder åt industridjur? 

1. 50 %

X. 80 %

2. 40 %

Rätt svar: X.80 %.5 Sojabönan är en mycket proteinrik baljväxt, vilket är anledningen till att den ges till industridjur i syfte att de ska växa och bygga muskler så fort som möjligt. Odlingen sker till största delen i Sydamerika, vilket bidrar till avverkning av regnskog, savanner och stäpper och har oerhört negativa effekter på klimatet och den biologiska mångfalden. De som jobbar på odlingarna tvingas ofta utstå mycket dåliga arbetsförhållanden och utsätts för farliga gifter i bekämpningsmedlet som används i jordbruket.6

Av den soja som importeras till Europa är 90 % djurfoder.7 Det är alltså en liten andel av sojan som går till direkt mänsklig konsumtion. De sojabaserade produkter som finns i den svenska handelns mataffärer kommer från mer hållbara odlingar i Europa, som inte bidrar till regnskogsskövling.8

3.Runt hur många landlevande djur slaktas varje år i Sverige? 

1. 100 miljoner

X. 50 miljoner

2. 1 miljon

Rätt svar: 1. 100 miljoner.9 Av dessa är de flesta kycklingar, det dödas ungefär 3 kycklingar i sekunden bara i Sverige.10 Fiskar är inte inräknade i summan, de mäts i vikt och inte antal individer. Om man räknade med dem skulle antalet individer troligtvis överstiga flera miljarder.11

Enligt Djurens Rätts beräkningar räddar du 17 landlevande djur varje år om du väljer bort dem från tallriken, plus ett obestämt antal vattenlevande djur.12

4.Hur stor del av Sveriges åkerareal används till att odla djurfoder? 

1. 30%

X. 40%

2. 70%

Rätt svar: 2. 70 %.13 Vår jordbruksmark utgörs alltså till stor del av foderodling, och grödorna det rör sig om är spannmål och vall. Anledningen till att det går åt så mycket mark till att föda upp djur beror på att 90 % av energin försvinner för varje steg i näringskedjan till djurets kroppsvärme, rörelser osv. För att odla så mycket foder används konstgödsel, vilket bidrar till att kväve och fosfor läcker ut från åkermark till såväl sötvattendrag som havet. Det leder i sin tur till övergödning, vilket är ett stort problem i Östersjön.14

Dessutom innehåller animaliskt protein mycket kväve som hamnar i vår avföring. Det belastar reningsverken som måste ta bort kvävet för att det inte ska hamna i havet. Det finns alltså starka samband mellan stor animalieproduktion- och konsumtion och övergödning.15

5.För att framställa 1 kg baljväxter krävs generellt 400 liter. Hur mycket vatten går åt för att producera 1 kg nötkött

1.8000 liter

X.10 000 liter

2. 15 000 liter

Rätt svar: 2. 15 000 liter.16 Det går åt mycket vatten till att framställa animaliska livsmedel på grund av att det behöver odlas mer grödor till djurfoder, men också för att djuren dricker förstås. Slakt och bearbetning fram till den färdiga produkten kräver också vatten. Detta samtidigt som drickbart färskvatten är en bristvara på många ställen i världen.17

I Sverige tänker man sällan på vattenförsörjningen som något större problem, men även här märker vi av stora konsekvenser under perioder av torka på sommarhalvåret. Det intensiva jordbruket vi har idag har sänkt grundvattennivåerna, vilket försvårar vattenförsörjningen när regn uteblir.18 För att ge ett exempel slukar ett av Sveriges största kycklingslakterier 25 % av dricksvattnet i kommunen det befinner sig i.19

Vad vi lägger på tallriken påverkar mycket. Du som vill äta vego räddar inte bara djurliv, utan blir också en miljöhjälte genom ditt val av mat. Behöver du recept och inspiration? Spana in väljvego.se!

index

Källor

1 FAO, http://www.fao.org/news/story/en/item/197623/icode/

2 Jordbruksverket http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottochklim at.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html
3 https://www.theguardian.com/environment/2018/may/21/human-race-just-001-of-all-life-but- has-destroyed-over-80-of-wild-mammals-study)

4 https://www.svd.se/studie-vegan-bast-for-klimatet

5 WWF http://wwf.panda.org/our_work/food/agriculture/soy/
6 WWF http://d2ouvy59p0dg6k.cloudfront.net/downloads/wwf_soy_report_final_feb_4_2014.pdf

7 WWF http://www.wwf.se/wwfs-arbete/mat-och-jordbruk/kottguiden/1595678-wwfs-kottguide- baljvaxter

8 Medveten Konsumtion https://www.medvetenkonsumtion.se/radochtips/soja/
9 Jordbruksverkets statistik http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik.4.67e843d911ff9f551db80003060.html

10 Djurens Rätt http://99miljoner.se/

11 https://www.djurensratt.se/djur-i-livsmedelsindustrin/fiskar-och-andra-vattenlevande-djur

12 Djurens Rätt https://www.djurensratt.se/djurvanlig-konsumtion/livsmedel

13 Naturskyddsföreningen https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/2008_miljogifter_jordbruk_mat_kott_rapport.pdf
14 Naturskyddsföreningen https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/fakta_rent_mjol_2015_0.pdf
15 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6021500
16 Mekonnen, M.M. and Hoekstra, A.Y. (2010) The green, blue and grey water footprint of farm animals and animal products, Value of Water Research Report Series No. 48, UNESCO-IHE, Delft, the Netherlands. http://waterfootprint.org/media/downloads/Report-48-WaterFootprint-AnimalProducts-Vol1_1.pdf

17 FAO (2006) Livestock‘s long shadow http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e.pdf

18 https://www.lt.se/artikel/opinion/debatt/vi-maste-minska-djurhallningen
19 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6456462